Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ny avhandling om sambandet mellan njurfunktion och kognitiv funktion hos äldre

en äldre kvinna

Njursvikt och nedsatt kognitiv funktion (tankeförmåga) är vanligt förekommande i den äldre populationen och något Tomas Månsson som är geriatriker ofta ser hos sina patienter, inte sällan i kombination. Radiologiska bildundersökningar av hjärnan hos äldre påvisar ofta olika former av förändringar och sjuklighet i hjärnans små blodkärl, så kallad cerebral småkärlssjuka. Dessa kärlförändringar är kopplade till nedsatt kognitiv funktion.

porträtt av en man
Tomas Månsson är både geriatriker och forskare.

Intressant är att njurarna och hjärnan har liknande blodförsörjning med små blodkärl som är känsliga och sannolikt lätt skadas av högt blodtryck/hypertoni. 

– Det är mot bakgrund av detta rimligt att misstänka att njursvikt kan vara kopplat till kognitiva problem, och att skador i de små blodkärlen i njurarna och hjärnan kan vara involverade i detta misstänkta samband. Kärlstyvhet är starkt kopplat till hypertoni. Nedsatt njurfunktion verkar vara kopplat till och även föregå nedsatt kognitiv funktion, konstaterar Tomas Månsson. 

Skador i de små kärlen i njurarna och i hjärnan möjlig gemensam nämnare

– Nedsatt njurfunktion föregick mönster av nedsatt kognitiv funktion som ses vid vaskulärt betingad kognitiv dysfunktion. Vi observerade att nedsatt njurfunktion var associerat till småkärlsskador i hjärnan, men bara hos de med hypertoni. Vi kunde vidare visa att förhöjt pulstryck kan föregå insjuknande i kronisk njursjukdom. En möjlig gemensam nämnare bakom sambanden vi hittade mellan njurfunktion och kognition kan vara skador i de små kärlen i njurarna och i hjärnan, vilka verkar vara känsliga för hypertoni och kärlstyvhet.
 
Sammantaget, menar han, ger detta stöd för att nedsatt njurfunktion bör väcka uppmärksamhet på den kognitiva funktionen, och förhöjt pulstryck bör väcka uppmärksamhet på njurfunktionen. Vidare bör man vid nedsatt njurfunktion eller förhöjt pulstryck överväga att leta efter och hantera behandlingsbara kardiovaskulära riskfaktorer, såsom hypertoni, diabetes och rökning, i syfte att om möjligt undvika eller fördröja framtida försämring i den kognitiva funktionen.

Fortsatta studier planeras

– För att djupare förstå kopplingen mellan njurfunktion, hjärnfunktion och vaskulär hälsa planerar vi i framtiden att undersöka om nedsatt njurfunktion föregår insjuknande i cerebral småkärlsjuka eller försämring i redan etablerad cerebral småkärlssjuka. Vi planerar också att undersöka om förhöjt pulstryck föregår insjuknande i cerebral småkärlssjuka eller försämring i redan etablerad cerebral småkärlssjuka, samt om förhöjt pulstryck föregår nedsättning i kognitiv funktion, säger han.

Avhandlingen Relationship between kidney function and cognitive function in the general older population. Results from the general population study “Good Aging in Skåne”

Mer om Tomas forskning

en hjärna

Delarbeten i studien

1 I ett första delarbete undersöktes om det finns ett icke tidsangivet samband mellan nedsatt njurfunktion, inkluderande graden av nedsatt njurfunktion, och nedsatt kognitiv funktion. 
2 I ett andra delarbete undersöktes om nedsatt njurfunktion tidsmässigt kan föregå försämring i kognitiv funktion eller insjuknande i kognitiv sjukdom. 
3 I ett tredje delarbete undersöktes om det finns ett icke tidsangivet samband mellan nedsatt njurfunktion och cerebral småkärlssjuka. 
4 I ett fjärde delarbete undersöktes om högt pulstryck kan föregå insjuknande i kronisk njursjukdom och död.
 

en logotyp för GÅS-projektet

Metod


Deltagare i samtliga delstudier av avhandlingen rekryterades från den pågående kohortstudien GÅS (Gott Åldrande i Skåne), där tusentals slumpmässigt utvalda deltagare från Skåne följts regelbundet sedan 2001.
Njurfunktionen mättes med hjälp av blodproverna kreatinin och cystatin C, vilka är kroppsegna ämnen som utsöndras via njurarna. Med hjälp av en matematisk formel kunde njurarnas filtreringsförmåga av blodet, och därigenom njurfunktionen, uppskattas med hjälp av dessa blodprover. 
Kognitiv funktion mättes med hjälp av ett flertal kognitiva tester (12 stycken) som testar olika aspekter av den högre hjärnverksamheten (tänkandet).
Cerebral småkärlssjuka kunde påvisas med hjälp av magnetkameraundersökning som kan upptäcka tecken på cerebral småkärlssjuka i form av sjukliga förändringar i hjärnans vita substans, små infarkter (så kallade lakunära infarkter), minimala blödningar (så kallade mikroblödningar), och områden med reducerad hjärnvolym (så kallade atrofier).
Högt pulstryck tyder på nedsatt elasticitet/eftergivlighet i kroppens stora blodkärl och är ett etablerat sätt att mäta kärlstyvhet. Pulstrycket beräknades genom att subtrahera övertrycket (det systoliska blodtrycket) med undertrycket (det diastoliska blodtrycket).