Gott Åldrande i Skåne

GÅS-studien

Projektet riktar sig till ett urval av personer 60 år och äldre vilka bor i Malmö, Hässleholm, Osby, Ystad eller Eslöv. Dessa kommuner medverkar i projektet, undersökningarna utförs av Geriatrik, vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, samt forskargruppen i geriatrik, vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö vid Lunds universitet. Projektledare för studien är Solve [dot] Elmstahl [at] med [dot] lu [dot] se (Sölve Elmståhl), professor i geriatrik vid Lunds universitet och överläkare i geriatrik.

Bakgrund

Ökad kunskap behövs för att bättre förstå vad som påverkar äldres hälsotillstånd och deras vård och omsorg. Andelen äldre ökar i samhället vilket medför ett större behov av vård och omsorg. Regeringen har beviljat statsbidrag för en uppbyggnad av longitudinella databaser som beskriver äldres hälsotillstånd och behov av vård och omsorg och hur detta tillgodoses av kommuner och landsting.

Sedan 2001, ett av fyra delprojekt

Det pågående projektet ”Gott Åldrande i Skåne” (GÅS) startade 2001 och är ett av fyra delprojekt i det nationella projektet "The Swedish National study on Aging and Care" (SNAC). Avsikten är att få svar på hur framtida behov av vård och omsorg kommer att se ut och få ökad kunskap om vilken betydelse omgivning, livsstil och tidigare sjukdomar har för äldres hälsa och välbefinnande, identifiera riskfaktorer för sjukdom och kunna relatera äldres behov i förhållande till vård och omsorgsinsatser.

Övriga delprojekt genomförs i Blekinge, Hälsingland och Stockholm. 

Syfte

Att i en befolkningsundersökning få kunskap om och följa:
- Normalt åldrande
- Funktionsförmåga
- Förekomst av sjukdomar och dess riskfaktorer
- Äldres hälsa och livssituation
- Behov av vård och omsorg

Studien omfattar en befolkningsdel och en vårdsystemdel. I vårdsystemdelen studeras omfattningen av vård och omsorgsutnyttjande hos kommun och landsting.

Befolkningsdelen fokuserar på den äldre befolkningen och deltagarna bjuds in för återkommande undersökningar. Kroniska sjukdomar blir vanligare med ökad ålder och påverkar funktionsförmågan, det vill säga det blir svårare att klara den personliga omsorgen som att klä sig, tvätta sig och förflytta sig och att sköta hushållet. Frågan om hur funktionsförmågan hos äldre kommer att se ut framöver är oklar och hur sjukdom påverkar detta förlopp. Det finns visst stöd i forskningen att sjuklighet skjuts upp till högre ålder, men nya studier talar snarare för den positiva hälsoutvecklingen bland äldre har brutits.

Datainsamling sker på en av våra mottagningar genom en läkarundersökning, en sjuksköterskeundersökning, ett antal minnestester samt ifyllande av formulär med frågor kring bland annat kost, ensamhet, ADL, biobank med flera.

Beskrivning

Inbjudan att delta i projektet sker ur ett slumpurval av befolkningen i åldrar från 60 till 93 år i de fem deltagande kommunerna. Deltagare som är 78 år eller äldre följs upp vart tredje år medan för de som är 60 till 72 år kommer uppföljning vart sjätte år. Under åren 2001 till 2004 deltog därigenom 2931 personer i vår allra första undersökningsomgång. En första återundersökning av de äldsta deltagarna genomfördes under 2005-2007.

Vid varje undersökning, vart tredje år, ingår identiskt protokoll med läkarundersökning, blodprover, funktionstest och minnestest. I basundersökningen deltog 2931 personer och vart sjätte år rekryteras nya deltagare i åldergrupperna 60 och 81 år. För vidare variabelbeskrivning följ denna länk till våra instrument.

Fördjupande undersökningar

Under årens gång har ett antal deltagare dessutom varit med i fördjupande undersökningar som utförts där forskare behövt fördjupa sitt ämne ytterligare. Vi har till exempel genomfört Boende & Hälsa (med fokus på tillgänglighet i bostaden för den yngre deltagargruppen), Blodtryck- & kärlstudie (där fokus varit på blodtryckets påverkan i olika lägesändringar samt blodflödet i kärlen i halsen), Njurstudie (där fokus varit att hitta en bättre metod för att mäta njurfunktion hos äldre) samt Magnetkameraundersökning (där fokus varit att undersöka den normala hjärnans åldrande, proteomics och genomics finns på ett delurval).

Resultat i form av avhandlingar och andra publikationer

Insamlade data från GÅS har, fram till och med 2021, legat som grund för 20 avhandlingar och ingår för närvarande i 10 pågående doktorandarbeten. Totalt är ca 300 originalarbeten publicerade eller under tryckning från forskargruppen. Därutöver finns ytterligare 20 arbeten inskickade eller i manusform. Olika arbeten fokuserar såväl på det normala åldrandet som samspel med sjukdomar och livstillfredsställelse.

Fortfarande finns betydande kunskapsluckor kring hur behandling skall ske av gruppen äldre över 80 år. Många behandlingsrekommendationer av äldre baseras på studier av personer i 50-60 års ålder och tar inte hänsyn till åldersrelaterade förändringar. Detta innebär risk för såväl överbehandling som underbehandling av äldre. Sjukdomspanorama hos äldre förändras och livsstil varierar betydligt mellan olika födelsekohorter. Kunskap om hur detta förändras hos äldre saknas idag.

Pågående analyser sker såväl på organnivå (ex normvärde för kroppsmått, vikt, lung-/njur-/hjärtfunktion) som på individnivå (livsstilsfaktorer såsom kostvanor, fysisk aktivitet, funktionsförmåga, livskvalitet) och samhällsnivå (transportfunktioner, delaktighet i aktiviteter, sjukvårdskonsumtion, omsorg, anhörigstöd).

För mer utförlig beskrivning följ denna länk till våra resultat.